torsdag 31 december 2020

...teven som ett sällskap

Under hela mitt liv har jag varit en tämligen dålig tevetittare. Har väl helt enkelt haft annat för mig. Men detta år. Herregud. Frukost framför teven, lunch framför teven, och sen hela kvällar. Till och med en natt då jag hade svårt att sova gick jag upp och kollade ett nysläppt avsnitt av någon av alla serier. Och ofta flera filmer samma kväll. Här är ett axplock.

House of Cards (alla säsonger), Bonde söker fru, Forrest Gump (igen...), Queens Gambit, Gift vid första ögonkastet (USA), Efter livet, The Undoing, The Crown, Away (fantastiskt fin rymdfilm som handlar mer om mänskliga och politiska relationer än om själva rymden, lågmält och ändå kraftfullt slut), Somethings Gotta Give, Lantisar, Sommaren 85, Dejta, Greta, Mannen som slutade röka, Vår tid är nu, Normala människor, Kalifat, Måste gitt (både film och serie), Badaren, The Manila lover, Flygkaparen som försvann, Chernobyl...


Trött på teve.

Men när man är hemma för att undvika smitta - åt båda håll - är det ett ypperligt sällskap.



...sista dagen på detta skitår

Sista dagen på detta skitår. Härligt! Visserligen är det en dag som alla andra men nån gång måste det vända. Och kanske är det nu. Vaccineringen har börjat. Ljuset sägs ha vänt. Vi får visualisera solen där bakom den tjocka grå filten som kallas himmel. Vi vet av erfarenhet att det kommer en vår. Och denna vår vi nu går tillmötes får vi innerligt hoppas blir bättre än den förra. 


Det är svårt att lyfta sig själv i håret. Det måste komma inifrån och det där med att tvinga sig själv för att få lust är en ekvation som heter duga. Vissa dagar har jag nästan fysiskt känt hur svårt det är att stå upp emot vintermörkret och tyngdlagen.


Mitt mål har varit att gå en lång promenad varje dag. Suga in det lilla ljus som finns. Bli kall om kinderna. Mycket regn och rusk har det varit men jag har travat i ur och skur i vetskapen om att det är min medicin. Kroppen och knoppen hör ihop. Det är inget nytt.


Och idag ska jag ta årets sista promenad, med vänner och matsäck. Sen äntligen - Ring, klocka, ring!