fredag 2 april 2021

...att ofrivilligt byta tandläkare

Jag var mitt i en tandbehandling när corona kom. En tand var utdragen och skulle ersättas med en ny. Ja, en konstgjord då. Så fick jag ont i halsen och tänkte att jag kanske var smittad så jag avbokade tiden. Efter några veckor ringde jag tandläkarmottagningen igen för att boka ny tid. Då upplyste de mig om att min tandläkare, som jag haft i över trettiofem år, inte längre jobbade. Jag skulle få en annan.


Men vad nu? I flera år har jag pratat med min tandläkare om, varje gång jag varit där, att han

m å s t e tala om för mig i god tid innan han ska sluta. Jag vill förbereda mig mentalt på att våga låta någon annan peta med sina vassa instrument bland tänderna. Det är nog så läskigt trots en välbekant person. Och så slutar han utan förvarning.


- Men, säger jag. Jag hade inte en a n i n g om att han skulle sluta.

- Nej, det hade ingen här heller. Men han är sjuttio år. Så han ingår i riskgrupp.


Min förra tandläkare hade bara ett fel. Han var äldre än mig. Han slutade och jag blir tvungen att byta.