Tjoho! Ikväll blev det av. Det var inte alls tänkt så. Jag skulle bara gå förbi Big Ben o fråga hur tusan man kan få anmäla sitt intresse att stå upp på scen för ett fem-minuters-gig. Och när de hörde att jag var så kallad Rookie ville de ha mig direkt.
Oj, tänkte jag. Manuset låg hemma i en låda och här blev jag erbjuden att köra nästan på studs. Jag sa ja. Sprang upp i baren, fick ett anteckningsblad, skrev ner några stolpar och väntade sen på min tur.
Jag hade tänkt att jag kör en gång och sen har jag fullgjort mitt löfte till mig själv. Men nu måste jag säga att det blir nog fler gånger. Dels har jag lovat massor av mina vänner att förvarna så att de kan komma och lyssna. Men det hann jag inte nu. Dels var publiken underbar. De skrattade högt många gånger och det verkade vara helt äkta garv. Så tacksamt!
Jag talade om olycklig kärlek, stalking, och om att hämnden är ljuv. Ha Ha, jag som har svårt att ljuga bredde på som tusan.
Nästa gång kommer jag veta i tid och förvarnar er som vill.
