Det är mycket stå-upp nu. Idag var det inte på Big Ben. Idag var det på min stå-upp-och-paddla-bräda. Och inte drog jag några skämt. Jag var djupt koncentrerad på att inte trilla i vattnet under denna sommarens premiärtur.
Trofasta Annette och Rickard följde mig ner till sin vik på Värmdö. Kånkade den uppblåsbara brädan i en stor IKEA-kasse. Paddel och pump och flytväst. Vi fixade och trixade där på bryggan. Lite knöligt var det att få till pumpningen. Men till slut så. Och när det började närma sig för det heliga klivet ut på brädan började det blåsa upp.
Annette blev orolig. Men Rickard och jag sa att det blåser ju ändå in mot land så hur det än går lär jag landa borta vid badplatsen. Annette ville ändå att vi skulle bära brädan närmare land innan jag klev på.
Nu började jag bli nervös av hennes nervösa. Sa att det här ska nog gå bra och tog ett bestämt kliv, fast med lite darriga och ovana ben, ut på brädan o paddlade iväg. Och genast mojnade vinden.
Äntligen på brädan. Sommaren är här.
