Min mor är åttiosex år. Om jag bekymrar mig för något eget åldersrelaterat kan hon säga:
- Kära du, du förstår inte hur ung du är...
Hon säger det vänligt, roat och insiktsfullt. Hon har gått igenom så många fler faser i sitt liv än vad jag gjort. Jag som är yngre vet kanske mer om digitala funktioner, nya fenomen och nya uttryck men vet inte hur det är att leva fram till åttiosex och hur många insikter man kan göra på vägen.
En tjugofem år yngre kollega ringer mig en dag. Känner sig stressad över allt hon vill göra, allt hon måste göra, allt hon inte vill tvingas välja emellan. Hon vill inte tacka nej till en fest i rädsla att missa något. Jag hör hennes digra schema och utbrister:
- Vad är det du är rädd att missa? Ofta tror vi att vi missar något och efter att ha varit där ser vi att vi lika gärna kunde stannat hemma.
Hon svarar:
- Jag hör vad du säger. Och du har säkert rätt. Men ditt resonemang har nog med din ålder att göra. Jag är inte där än.
Vi skrattar.
Några dagar senare ses vi på festen.
