söndag 31 december 2017

...att våga tro igen

En lycklig relation, en himlastormande förälskelse, en trasad kärlek - har du nån gång älskat, blivit besviken, blivit kär igen? Välkommen till livet.

Upp. Ner. Planmark. Sand, sten och berg. Skog, mossa och stigar. Hur många stigar som helst. Du måste välja. Gå vidare. Sätt dig ner en stund och vila. Bred ut en filt. Ligg och titta på molnen. Låt vinden leka i ditt hår. Låt solen värma dig. Drick ditt vatten. Ät ditt bröd. Gnugga ögonen. Se mot ljuset.

Allting har en början. Allting har ett slut. Du överlever. Tar nya tag. Nya steg. Tittar åt ett annat håll. Sätter dina händer i myllan. Gräver. Bereder mark. Odlar. Vattnar. Ser markens gröda. Du vet att vintern kommer än en gång. Och våren likaså.

Om du vill framåt kan du inte stå still. Om du vill sträcka dig - kura inte. Att älska, att lämna, att älska igen. Är det dårskap? Att tro ännu en gång. Är det idioti? Och kärleken - en utopi?

Den går inte att väga. Inte att mäta. Går inte att ta på.

Till alla som nån gång älskat - våga tro igen.