torsdag 14 december 2017

...familjens urmoder

Idag fyller min mor år. Hon är en fantastisk kvinna. Hon är kärlek, hon är engagemang, hon är uthålligheten själv.

Samma dag som hon föddes, nittonhundratrettiofyra, sändes en radiopjäs av hennes pappa författaren Willy Walfridsson och hans kollega Nils Ferlin. Willy hade skrivit manuset och Nils hade gjort verserna.

Genom livet har hon gått, stretat, kämpat. Det är hon som lärt mig att man ska säga som det är. Att berätta hur man känner. I längden tjänar man på det. Inte ljuga.

Idag fyller hon åttiotre år. Hon är klar i knoppen. Har lust till livet. Går med sina stavar. Broddarna på. Hon bryr sig. Ställer upp. Hon tar hand om sig själv och tar hand om andra. Hon är min förebild men jag når inte fram till det hon gör.

Trots att jag är femtiofem år känner jag mig fortfarande beroende av henne i mitt liv. Hon är klok. Hon är varm i tanken. Hon dömer ingen.

Igår tog hon tåget till Småland och vaknar upp idag hos andra familjemedlemmar. På julafton ska hon, familjens urmoder, trona här hos mig.