fredag 21 oktober 2016

ett utdrag ur stanna hos mig tills barnet är fött

På sidan trettiofyra berättar nu kvinnan om de svåra valen.

"...abort kändes som en möjlighet, ett faktiskt alternativ, som en glimrande utväg, ifall jag skulle vilja,

men jag ville ha detta barn, även om jag inte visste hur allt skulle bli, och vet du hur jag gruvat mig, skulle mitt älskade barn få veta vem fadern är, eller skulle det för alltid vara okänt, bortom vetskap,

först våndades jag i tysthet över dessa frågor, sen när du och jag började på nytt, det blev naturligt att du skulle vara pappan, men för barnet, skulle barnet få veta,

vi har inte gjort det lätt, jag har gjort det svårt,

ibland förbannar jag alla val, att det alltid finns en väg, först verkar den gynnsam, när man ser den på håll, när man sen går på den känner man ojämnheten i marken, alltid nya frågor, nya ställningstaganden,

och nu hur omkastat det blev, hur vi tragglade alla år, och när du kom tillbaka och ville vara en del av familjen, axla ett ansvar som inte var ditt, du höll mig var dag, gav mig mod, vi gladdes,.."