Efter att ha arbetat hemifrån ytterligare en dag, stegat mina dagliga tiotusen steg ännu en gång och varit i affären och handlat så sjönk jag ner i tevesoffan med först middag och sen en kopp te på det.
Denna gång framför teven fastnade jag i kategorin ”Omtalade dokumentärer”. Den första filmen blev den tyska dokumentären ”Älskade alkohol!”. Där får man träffa både unga och äldre nyktra alkoholister och olika professioner som jobbar med alkoholfrågor. Ja, som jobbar med den ”legaliserade drogen” som någon av dem uttryckte det. Mycket bra film som visar på både alkoholens baksida och fördelar. Och där en stor fråga är vad annat än alkohol kan skänka både spänning, avslappning och fantasi? Om man kunde hitta något sådant hade alkoholen konkurrens.
Nästa dokumentär som jag påbörjade, men stängde av efter halva för att jag så gärna ville ha lite kvar av den till morgondagen, var den svenska dokumentären ”Röster om vår tid” av Pelle Wichmann. Mycket fin. Den kan inte beskrivas. Den måste ses.
