Foto: Mattias Ahlm
Jag vet inte varför jag alltid reagerar på själva rösten hos
Sommarpratarna. Men det är väl för att rösten hörs före det första ordet är
helt färdigsagt. Och rösten har så många nyanser, tonlägen och
kraftsvängningar.
Eva Röse - denna erfarna skådespelerska, som inte bara har en röst på scen utan
även i sitt arbete för UNICEF och i rörelsen Metoo. En bra och nödvändig röst.
En stark röst som kommer från hennes rappa och friska tänkande.
Men det jag reagerar på i hennes Sommar är att hon har bokinläsarrösten
påkopplad. Det låter som om hon läser ur en bok fast hon rent ord-och
innehållsmässigt tycks prata personligt. Men något i framförandet ger känslan
av distans. Jag får inte fatt i henne.
Efter ungefär halva programmet landar hon äntligen i några av sina känslor och i en rad exempel på absurda scentagningar. Så det mest intressanta - #Tystnadtagning.