Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Hon är helt spejsad – Amanda Romare – och inom tio minuter
har jag skrattat högt.
Hennes Sommar är intensivt från första stavelsen till sista.
Inledningen är inte alls den jag förväntat mig eftersom jag förknippat henne så
mycket med försök till kärleksrelationer. Men hon är densamma inifrån och ut,
hennes signum att sätta ord på det som sker och yppa sanningar som skaver. Friskt
med någon som vågar. Och den som trott sig vara ensam om sina konstiga tankar
kan bara luta sig in mot hennes berättarfamn och koppla av från sina egna skav
och för en stund, och kanske framöver, känna sig befriat o-ensam.
Hon är en riktigt skicklig berättare med väl avvägda
beskrivande detaljer som gör bilderna tydliga utan att ta över. Hon målar
landskap, yttre och inre, och det är bara att trycka på Play och luta sig
tillbaka och låta sig roas och förundras.