Bakgrundsbilden på min privata Facebooksida visar Stockholms
tunnelbanelinjer. Ha Ha! Vad är jag för en människa? Alla andra har mysiga bakgrunder
på natur. Jag visar en färgad linjekarta.
Men jag var så lycklig när jag flyttade tillbaka till
Stockholm. Jag hade fått nytt jobb, var redaktionellt ansvarig på ett privat
företag, hade bra chefer, fina arbetskamrater. Kunniga. Kreativa. Lagspelare.
När jag klev in genom dörren där första dagen tänkte jag att här kan jag stanna
tills jag går i pension. Den tanken hade aldrig slagit mig förr i förhållande
till en arbetsplats.
Varje dag på väg till jobbet, på tunnelbanans gröna linje,
lyssnade jag på pumpande musik i lurarna. Jag klev av vid T-Centralen, gick
Vasagatan fram och tog trapporna i tvåstegssprång upp till kontoret. Hur kunde
det bli så bra? Det var möjligheternas tid. Nyskild, nyflyttad och hoppfull trots
mina tidigare motgångar.
Jag ska hålla kvar tunnelbanelinjerna som min bakgrundsbild
ett tag till. Vill minnas hur det nya kändes.