torsdag 7 september 2017

...konstnärssjälens växling

Konstnärssjälen. Ett eget väsen. Ett andetag, en blick, oförutsägbara steg. Den går på intuition. Inspiration. Även ambition o intention. Den lever sina uttryck. Den har en vilja. Den har ett mål. Den blickar ut. Men vill dra sig in. Inte beroende av beröm. Men gläds av att nå fram. Vissa tider hybris. Andra tider av självratande. Några stunder däremellan - jag vet inte.

Att skriva en bok. Gå in i sig själv. Umgås med tankar, knåda orden som deg. Ställa in i ugnen. En del blir döbakt. Annat blir bränt. Något går att tugga på. En del smakar gott. Och fibrer finns för den som vill.

Att sen ta sig ut. Dagsljuset. Synas. Att ha ångest inför fotografering. Men ändå behöva. Stå framför kameran. Och sen skriva baksidestext. Berätta vad boken egentligen handlar om. En relationshistoria. Det kan man alltid säga. Allting handlar väl om relationer.

Bestämma bokens färg. Teckensnitt och paginering. Och allt är så viktigt. Allt som ska fram. Konstnärssjälen måste uttrycka sig. Och acceptera växlingen.