Foto: Mattias Ahlm. Publicerat med tillstånd.
Birgitta Ohlsson inleder sitt sommarprat med fem frågor som ingen kan slö-lyssna sig igenom.
Hon börjar starkt och relaterar sina personliga situationer till sina personliga medvetna val som hon gjort genom livet. Hennes frågor blir som exempelfrågor i våra egna liv. Frågorna svindlar likt känslan i filmen ”Sliding doors”.
Detta är inget feel-good-Sommar. Inte heller feel-bad. Det är ett feel-true-Sommarprat där hon förklarar sina valmöjligheter och nogsamt går igenom vad de olika besluten kan komma att innebära.
Att hon lyckats skriva ihop hela sommarpratet med denna sin starka och röda tråd där hon väver samman sin allvarliga sjukdom med sitt politiska arbete - och att hon orkar löpa hela linan ut och liksom göra sommarpratet till ett ofantligt vackert tal till sina döttrar och sin familj – det är en gåta.
Hon är så distinkt. Tydlig. Klar. Och allt andas
värme, kärlek och smärtsam insiktsfullhet.