Okej, inte den
skarpaste bilden. Men en bild på den skarpaste spelaren – Zlatan!
Han är exceptionellt skicklig, har en kroppskontroll av Guds nåde, ett bollsinne utanför allt och en kraftmentalitet och disciplin som gjort honom till den han är på planen.
Det var mäktigt att vara med på Friends Arena och hylla honom efter vänskapsmatchen Sverige – Serbien. Med min Blocketinköpta biljett hamnade jag bredvid en man från Bosnien, en man från Rosengård. Han gav lite "inside information", en helt okontroversiell sådan, och eftersom jag beundrar Zlatan på ouppnåeligt avstånd och denne bosniske man har bott ”på samma gata” hade vi inte samma upphöjda idolkänsla även om han tillstod att Zlatan är tidernas bäste. Han log milt och aningen roat när jag otåligt väntade på att kungen skulle kliva in på arenan.
Ljudet. Kärleken. Zlatan o publiken.
Lyfta armar, applåder, arenan som skanderade "Zlatan, Zlatan, Zlatan".
Mot slutet av avskedsceremonin såg jag att också den
bosniske mannen hade tårar i ögonen.