Foto: Mattias Ahlm. Publicerat med tillstånd.
Det här är ett Sommar med klass. Det finns en röd tråd, det finns ett tydligt budskap och det öppnar upp för dialog.
Alhaji Jeng talar om känslor. Och om frågan som alla elitidrottare får efter antingen lyckad eller onådd önskad prestation - "Hur känns det?". Detta är en fråga som ska svaras på i sekunden och det är en fråga om något som elitidrottande ofta lär sig att förtränga för just prestationens skull - känslan.
Programmet spänner över flera fält och över lång tid. Allt från när han själv var en liten grabb och storligen beundrade sin pappa - en pappa som sen försvann från kärnfamiljen – rasismen han råkat ut för och i vissa sammanhang sluppit, till att i slutet av programmet tala direkt till sin sjuårige son - utifall att han någon gång i framtiden kommer att lyssna på detta Sommar. Och man förstår att Alhaji är en pappa som aldrig kommer lämna sin son.
Han tackar sina lyssnare stort, säger ”att lyssna är en gåva till den som berättar".
Han är fin på bild. Fin i tanke. Fin i tal.