Jag var i relation, skrev en känslosam bok till min försvunne bror, jag separerade, skrev en sorgsen kvinnas berättelse om uppbrott, blev ihop igen, gifte mig, skilde mig, skrev min tredje bok om djupa känslor och sen fanns bara ren emotionell utmattning. Efter år av egna relationsfrågor och år av skrivande på djupt vatten var jag uttömd. Allt har sin tid och det var dags för mig att bara låta mig själv vara.
Fast benen var brutna försökte jag gå, men för tidigt - jag behövde mer vila. Jag försökte skriva men det fanns inget. Jag har aldrig skrivkramp. Men jag tappade lusten och mitt inre driv, min skrivglädje och min mening med ordet. Allt är inte för allmänheten. Det mesta är för en själv. Jag väljer noggrant vad jag ska dela med mig av.
Under den senaste tiden har jag fått välvilliga förfrågningar kring mitt författarskap. Om jag skriver på nåt nytt? Mitt förlag Vulkan kommer snart ge ut två av mina böcker som ljudböcker. Och jag har äntligen kommit igång igen med Tusen tecken till...
