Foto: Mattias Ahlm. Publicerat med tillstånd.
Ska detta nu bara handla om pengar? tänkte jag när jag läste introduktionen.
Ska man behöva vara intresserad av börsen och gigantiska ekonomiska kapital för att få ut något av detta Sommarprat?
Nej, nej. Spännvidd. Spänst i tankar. Spänning i händelser.
Finansmannen Lars Förberg levererar allt annat än mittemellan. Men inget är överdrivet. Han är bara sig själv. Det är så jag uppfattar honom och det är det han säger sig vilja vara. Han verkar lyckas bra med det.
Trots dramatiken finns det inget teatraliskt i hans framförande. Allt talar för sig själv. Ingen påspädning behövs. Han säger att han alltid vill vara ärlig. Och det är grundkänslan i hela programmet. Ärligheten, det okonstlade. Även det orädda och det genomtänkta.
Det avsnitt som ändå skulle kunna få en att tro att han totalt fabulerar är avsnittet om konfirmationslägret.
Herregud!
Ett mycket fint Sommar där han talar om sånt vi kan bära med oss.
Vad fastnar mest hos mig?
Bräckligheten. Det vidunderliga. Och det att vara sig själv.